tisdag 20 november 2007

Lingon, bh:ar och en hel del irritationer.

1h kvar till tv-kvällen börjar.

Jag har stött på två irritationer idag, eller egentligen 3, men kan hålla den sista för mig själv.

Den första var imorse när jag, tidigt som attans, satt och såg på vakna med the voice. I reklamen kom det en reklam för always.
Denna kvinna skulle då föreställa att hon gick omkring med binda och hade PMS.
Hon gick leendes genom stan och det flög blomblad runt omkring henne och hon såg så lycklig ut.
Jag kan nästan sätta pengar på att det är en man som har gjort denna reklam för att det är så han önskar att hans fru eller flickvän kunde se så lyckliga ut någon gång i hans sällskap nu mera.
Det fungerar verkligen inte så. Iaf jag känner inte så.
Jag har oftast ont i magen, känner mig äcklig. Inbillar mig ofta konstiga lukter som bara jag känner och jag är faktiskt ingen trevlig människa dagarna innan lingonen kommer.

Den andra kom jag på när jag pratade med Ida på msn och hon påpekade att hennes bh hade gått sönder och var lagad så många gånger så den var utan hopp.
Det finns ingen finare känsla än att hitta den perfekta bh:n. Då köper jag iaf mer än en av dessa. Oftast köper jag en svart och en vit som jag sedan nöter tills den är utan räddning. Det är nu irritationen kommer som ett moln över huvudet. Nu måste jag ju köpa en ny! Ska man gå där och hitta en lika skön som den förra. För man jämför ju helt klart den nya man ska ha med dom man har haft.
Tycker synd om Ida som måste ge sig på jakt efter en ny. Hoppas jag ALDRIG mer måste det. Då går jag hellre utan!

YEAH till lingon och pissiga veckor men även till gamla bh:ar som sitter ihop med småtrådar! :D
Let's face it, they are not so big anyway :P

Jag valde att ha mitt första inlägg som ett minne av min förra blogg.
Jag kom inte riktigt överrens med den så här är jag.
Ett beslut, att vara eller inte vara lycklig sparade jag på min blogg för att jag skulle ha den kvar, därför det det mitt första inlägg på denna blogg.

Kommer nog blogga mera här också.



Ett beslut, att vara eller inte vara lycklig

Han vaknade upp precis som han gjort alla andra dagar. Fast med en skillnad. Sängplatsen bredvid var tom. Man kunde nästan se konturerna av hon som brukade sova bredvid honom. I 6 år hade Leona sovit bredvid honom, men inte nu längre. Nu var sängen kyligare.

Han satt sig upp efter att ha sträckt på sig lite. Kliade sig i ögonen och pillade bort det värsta morgongruset. Kände av läget. Lägenheten var mörk. Ute lyste gatulamporna upp den mörka novembermorgonen. Inne var det svartare än natten.

Leonas vanliga runda i lägenheten då hon tände lamporna var det nu han som gick. Morgontidningen som låg på dörrmattan plockade han upp innan han gick in i köket. "Shit, där ser man...", pratade han för sig själv och vände sedan blad.

I lägenheten hade han sparat många saker som påminde honom om Leona. De broderade soffkuddarna de tjafsat om skulle vara kvar eller inte så mycket att det till sist blev ett skämt av allt. Foton på dem skrattandes tillsammans. Tavlor hon hade älskat att måla. Till och med flaskan med linfröolja hon ville att han skulle äta av, men som han aldrig åt av, stod kvar på köksfläkten. "Allt det dåliga ut. Allt det bra in.". Vännerna som höjde hans humör umgicks han nu flitigt med. Pessimisterna lät han umgås med varandra.

När tevattnet kokade gick han för att hälla upp det i sin mugg. Den heta ångan med vaniljdoft rosade hans kinder. Då hördes ett skrik. Det kom från sovrummet. Han skyndade dit och stannade tvärt bara några steg innanför dörren. Han tittade ner.

Upp tittade en liten tjej med lika långa ögonfransar som hår. Hans och Leonas dotter. Hon låg i sin säng bland alla små kuddar och hade nu vaknat. Hennes skrik tystnade när han böjde sig ned för att titta på henne. Joller hördes nu istället. Utan att vara medveten om det började han le.

Hon gav honom leendet tillbaka. Hon skulle för alltid få honom att le.